Hoppa till innehåll

Planeringsprogram

Planeringsprogrammet är ett sammandrag av Trafikledsverkets ban- och farledsplanering samt av Trafikledsverkets och NTM-centralernas planering av större objekt i det statliga vägnätet.

Genom att göra upp ett program för planeringsobjekten möjliggör man en tillräcklig och rättidig planeringsberedskap för investeringar i trafikledsnätet innan beslut fattas. Beslut om att bygga objekt i planeringsprogrammet har i regel ännu inte fattats i statsbudgeten.

Planeringsprogrammet bereds årligen utifrån NTM-centralernas och Trafikledsverkets planeringsbehov. Trafikledsverket har ansvaret för att samordna beredningen av programmet.

Det färskaste planeringsprogrammet gäller åren 2022–2025. Programmets viktigaste planeringsobjekt fördelas baserat på trafikledsform enligt följande:

  • Vägar, cirka 50 general- och vägplansobjekt

  • Bannätet, cirka 20 objekt

  • Farleder, 7 objekt

Dessutom omfattar programmet ett flertal förutredningar och mindre objekt i vägnätet och bannätet.

På vilka grunder har projekten valts ut för programmet?

Urvalskriterierna för planeringsobjekten grundar sig på de mål som fastställts i den riksomfattande trafiksystemplanen (Trafik 12). Läs mer om Trafik 12-planen.

Då man väljer ut objekt för planeringsprogrammet är målet att särskilt främja planeringen av de objekt som ingår i Trafikledsverkets investeringsprogram. Läs mer om investeringsprogrammet. Faktorer som påverkar valet är dessutom det behov som identifierats i den strategiska lägesbilden samt i övrigt ett akut eller kritiskt behov. Läs mer om den strategiska lägesbilden.

Målen för Trafik 12-planen är effektivitet, hållbarhet och tillgänglighet. Alla mål siktar på att stävja klimatförändringen. Effektiviteten i de projekt som föreslagits för planeringsprogrammet bedöms i synnerhet med hjälp av den samhällsekonomiska effektiviteten, bevarandet av farledens värde och skick samt förhållandet mellan nytta och kostnader. I bedömningen av tillgängligheten beaktas bland annat effekterna på trafiksäkerheten, uppfyllandet av kundernas behov samt huvudledsnätets servicenivå och de internationella förbindelserna. I fråga om hållbarheten har i synnerhet den ekologiska hållbarheten stor betydelse.

Planeringsprogrammets objekt

De projektplaneringsobjekt som Trafikledsverket godkänt för planeringsprogrammet 2022–2025 redogörs för på bilden och i listan nedan. Av de objekt som godkänts för programmet visas i listan de projektplaneringsobjekt som redan pågår eller som ska inledas åren 2022–2023. Till planeringsprogrammet hör dessutom ett flertal förhandsplaneringsobjekt och projektplaneringsobjekt som snart blir färdiga.

Du kan bekanta dig med planeringsprogrammets objekt genom att klicka på knappen nedan.

Vägar, de viktigaste planeringsobjekten 2022–2023 

Vägplansobjekt

1. Rv 2 Nummela–Högfors, vägplan

2. Rv 2 förbättring i Björneborgs centrum, vägplan

3. Rv 3 fortsatta åtgärder enligt utvecklingsutredningen, vägplan

4. Rv 3 Sikuri–Ikalis, vägplan

5. Rv 3 vägplan för sträckan Hanhijärvi–Sarkkila i förbindelseprojektet Tammerfors–Vasa

6. Rv 4 Ilmasilta planskilda anslutning, vägplan

7. Rv 4 Toivakka–Jyväskylä, ändring av vägplanen

8. Rv 4 vid Vaajakoski, vägplan

9. Rv 4 Vehniä–Äänekoski, vägplan

10. Rv 5 förbättring vid Leppävirta, vägplan

11. Rv 5 förbättring av sträckan Valkeinen–Taipale (Nerkoo omfartsväg), planering

12. Rv 6 Kouvola, vägplan

13. Rv 6 Kullasvaara planskilda anslutning, vägplan

14. Rv 7 Länsimäentie hållplatser, vägplan

15. Rv 8 Letala planskilda anslutning, vägplan

16. Rv 8 Vasa–Karleby planering av omkörningsfiler, vägplan

17. Rv 8 och 27 trafikarrangemang i korsningsområdet, väg- och byggnadsplan

18. Rv 9 Vartiala–Riistavesi, vägplan

19. Rv 9 Tammerfors–Orivesi, vägplan för sträckan Alasjärvi–Käpykangas

20. Rv 9 Tammerfors–Orivesi, vägplan för sträckan Käpykangas–Orivesi

21. Rv 9 Åbo–Tammerfors, förbättring av vägsträckan, vägplan

22. Rv 12 Teiskontie (TAYS–Alasjärvi), förbättring av förhållandena för gång- och cykeltrafiken, vägplan

23. Rv 12 Uusikylä–Tillola, vägplan

24. Rv 18 Laihela–Seinäjoki, vägplan

25. Rv 19 Seinäjoki–Lappo, 2+2, vägplan

26. Rv 21 Palojoensuu–Kilpisjärvi, vägplan för sträckan Palojoensuu–Maunu

27. Rv 25 Lojo, den planskilda anslutningen vid vattentornet, vägplan

28. Rv 25 Vichtis, anslutningen till Asematie, vägplan

29. Rv 26 de mest brådskande åtgärderna, vägplan

30. Sv 50 Ring III Nedre Dickursby–Kalkkikallio (broarna i Parkstad), vägplan

31. Sv 51/Lv 115 Sunnanvik planskilda anslutning

32. Sv 92 Karigasniemi gränsbro, väg- och byggnadsplan

33. Lv 180 Kirjala–Kurkela, vägplan

34. Lv 815 Lentokentäntie, förbättring av sträckan Oulunlahti–Uleåsalo, väg- och byggnadsplan

35. Lv 849 bron över Ijo älv, vägplan

36. Lv 4012 Parikkala internationella gränsövergångsställe

37. Lv 11507 norra logistikförbindelsen i Mellersta Nyland, vägplan

38. Lv 12003 ersättning av Kivimo färja med bro, Pargas, byggnadsplan

39. Lv 14784 Kutila kanal, vägplan

40. Trafikförbindelser till Gigavaasa batteriindustriområde, planering av vägnätet

41. Rv 12 och sv 65 Vaitinaro planskilda anslutning, vägplan

Utredningsplansobjekt

1. Rv 3 Marjamäki–Kulju–Birkala och Ring 2, MKB + utredningsplan

2. Rv 3 Vasa–Laihela, MKB + utredningsplan

3. Rv 5 Savilahti bro, S:t Michel, utredningsplan och vägplan för bron

4. Rv 6 Syrjäsalmi bro, Kitee, utredningsplan och vägplan för bron

5. Rv 8 Raumo–Euraåminne ombyggnad till fyra körfält, MKB + utredningsplan

6. Rv 9 Kanavuori–Lievestuore, MKB + utredningsplan

7. Rv 9 Korpilahti–Jyväskylä, MKB + utredningsplan

8. Sv 51 Munkkulla–Sunnanvik, MKB + utredningsplan

9. Sv 67 Ilmola–Seinäjoki, MKB + utredningsplan

10. Sv 73 Lieksanjoki bro, Lieksa, utredningsplan och vägplan för bron

11. Lv 1002 Skåldö bro, MKB + utredningsplan

Viktigaste planeringobjekten på kartan.

 

Banor, de viktigaste planeringsobjekten 2022

De viktigaste utredningarna och planerna

1. Centrumslingan + utredningar

2. Böle–Riihimäki fas 3, järnvägsplan

3. Helsingfors–Tammerfors väntplattor, järnvägsplan

4. Reso–Nådendal elektrifiering

5. Luumäki–Vainikkala banförbindelse

6. Luumäki–Joutseno förmedlingskapacitet

7. Imatra–Imatraforsen–riksgränsen, järnvägsplan

8. Imatra–Joensuu förkortning av restiderna, behovsutredning

9. Kouvola–Kuopio förkortning av restiderna, behovsutredning

10. Tammerfors–Jyväskylä banförbindelse

11. Tammerfors–Uleåborg förmedlingskapacitet

12. Seinäjoki–Vasa banförbindelse, järnvägsplan

13. Lautiosaari–Elijärvi banförbindelse, järnvägsplan

14. Torneå–Röyttä banförbindelse (13 och 14 gäller samma helhet), järnvägsplan

15. Uleåborgs personbangård, järnvägsplan

16. Uleåborg–Kontiomäki–Vartius, behovsutredning

17. Uleåborg–Laurila–Torneå/Haparanda banförbindelse

18. Utveckling av nätverk med 250 kN axeltryck (inte på kartan)

Flera andra banplanerings- och utredningsobjekt:

  • Banreparationsplaner

  • Planer för förbättring av bangårdar

  • Planer för förbättring av säkerheten vid plankorsningar

  • Objekt för utveckling av lastningsplatser för råvirke

  • Granskning av trafikförbindelser till nya produktionsanläggningar

  • Separata utredningar vid behov

de viktigaste planeringsobjekten om banor på kartan.

 

Farleder, de viktigaste planeringsobjekten 2022

1. Ålands farleder

  • Eckerö farled fördjupning 7 m, utredningsplan och ansökan om vattentillstånd

2. Koverhar farled

  • Utredningsplan och ansökan om vattentillstånd

  • Ökning av farledsdjupet till 14,0 meter som en del av utvecklingsprojektet av hamnen i Koverhar

3. Lovisa farled

  • Fördjupning 11 m, granskning av utredningsplanen

4. Planering av förbättring av djupfarleden i Saimen

5. Vasa farled

  • Förberedande plan, förbättring av geometrin med det nuvarande farledsdjupet

6. Uleåborgs farled

  • Utarbetande av förberedande plan för 14 meters farledsdjup

  • Bottenundersökningar och utredningsplan för förbättring av geometrin på det nuvarande farledsdjupet.

7. Torneå farled

  • Förberedande plan, förbättring av geometrin med det nuvarande farledsdjupet

de viktigaste farleder planeringsobjekten på kartan.

 

Finansiering av planeringsprogrammet

Objekten i planeringsprogrammet finansieras med statsbudgeten. Finansieringen kommer från momentet för bastrafikledshållning och momentet för utveckling av trafikledsnätet (övrig utvecklingsprojektplanering). Läs mer i statsbudgeten.

Med finansieringen av bastrafikledshållningen görs i huvudsak olika förutredningar och översiktsplanering samt riksomfattande utredningar om trafiksystemet. Målet för förhandsplaneringen är att hitta de effektivaste projekten för fortsatta åtgärder. I översiktsplaneringen söks specifikare åtgärder och lösningarna anpassas till markanvändningen. Med momentet för bastrafikledshållning finansieras också planering av vissa mindre objekt på väg- och järnvägsplaneringsnivå. Läs mer om vägprojektens planeringsfaser (på finska).

Under utvecklingsmomentet finansieras endast projektplanering av objekt som i sinom tid kommer att nämnas separat som genomförandeprojekt i budgeten, men som ännu inte har fått behörighet i utvecklingsmomentet.

Under momentet för bastrafikledshållning i finansieringsramen för planeringsprogrammet för 2022 har man anvisat sammanlagt 10,7 miljoner euro för förhandsplanering, utredningar, översiktsplanering samt planering av väg-, ban- och vattentillstånd för viktiga planeringsobjekt i det centraliserade planeringsprogrammet.

Det här årets saldon som inte har fördelats och saldon som är bundna till objekten är dessutom tillgängliga för planeringen 2022. Finansiering har också anvisats för mindre planeringsobjekt som NTM-centralerna valt ut. Denna finansiering beviljas NTM-centralerna enligt trafikprestationen. Trafikledsverket använder dessutom anslaget under momentet för banhållning för planering av banförbättringsprojekt.

Ett anslag på 9,4 miljoner euro har under momentet för övrig utvecklingsprojektplanering reserverats för planering av projekt inom alla trafikledsformer som i sinom tid utses separat under momenten för investeringsutgifter i statsbudgeten. År 2022 är dessutom saldon för 2021 som inte har fördelats och saldon som är bundna till objekt tillgängliga, samt finansiering av de planeringsobjekt under utvecklingsmomentet som nämns separat i budgeten.